trött...

Då detta blivit min klagomur så...här kommer lite klagomål...

Jag är trött...min hjärna känns som mos...
Jag är som för lite smör utbrett på för mycket bröd...
ibland vet jag inte på vilket ben jag ska stå på. Tiden räcker liksom inte till längre.
Jag vill göra bra ifrån mig i studierna, hemma, jobbet och som mamma...samt träna och hålla mig fit i kroppen. Känns aldrig som jag räcker till eller duger. Jag blir bara halvbra på allting.

Tänk om jag hann göra mer saker för mitt eget välmående någon gång...nu målar jag faktiskt igen, men känns som allt annat blir lidande istället, så då får jag dåligt samvete.

Hela sommaren har gått fort. Vi har haft det jätte bra och allt har känts så bra emellan oss. Vi har strävat mot gemensamt mål och vi har haft jätte roligt medan vi gjort det. Jag har sett den man jag blev kär i igen. Han pratar om att skaffa barn och jag börjar oxå vilja nu. Men det skrämmer mig ändå.
Tänk om jag blir gravid och så får jag reda på att han går bakom min rygg eller bedrar mig. Det skulle ta knäcken på mig. Min största skräck är att släppa taget helt och våga lita helt på honom igen och så krossar han mig totalt igen.

Han har dessutom varit skum i flera veckor igen. han kanske bara är sliten...men rent krasst så blir det att jag drar paralleller hur han varit tidigare och kugghjulen börjar snurra.
Är han ärligt? Har han inga dumma kontakter?...Frågorna terroriserar mitt sinne hela tiden. Det tar knäcken på mig och min gnista.
Varför stöter han bort mig mer och mer?
Jag känner mig avfjärmad och det gör ont.
Han gör även saker som sårar mig. Han får mig att känna mig ful och äcklig.
Det är så fel...den man har ett förhållande ska ju göra så man känner sig upplyft, vacker och en av de viktigaste personerna i världen för denne...det känner jag sällan...
Han ger mig komplimanger det ska jag inte sticka under stolen med, men...inte ofta och det är inte det han säger som är problemet, utan mer känslan han ger mig. Jag längtar efter en sån blick...som visar hur vacker och speciell och viktig han tycker jag är...
Han säger ofta att han älskar mig och Jolie och vår familj. Men är det fel av mig att vilja bli sedd för en individ och inte bara en mamma...mor till hans barn...
Jag älskar ju honom så mycket..

Fuckingjävlaskit Höst!!!