garderobsproblem...

Att öppna garderoben och inse att man i princip inte får plats i nåt alls längre det är grymt jobbigt. Jag skulle vilja köpa massor av fina vårkläder men det är ingen mening. Jag kommer vara den här strl i cirka 2 månader till sen blir jag avsevärt mycket mindre. Även att jag kommer träna mig i form igen ganska omgående. Tränar fortfarande 3-4 ggr i veckan och detta är min räddning. Annars skulle jag deppa ihop totalt. Hatar att gå upp i vikt.

bad streak..

Snacka om att det har varit en oturs period.
Först blir vår älskade kisse Jansson påkörd och dör. Sorgen är fullständig i familjen. Alla saknar honom otroligt mycket. Han var allas favorit.
Samma dag så ser jag HENNE här. Och lite senare råkar jag höra när grannarna pratar om att hon ska flytta hit igen. Wtf!!!!! Vad är det för fel på henne??!!
Hade jag gjort som henne hade jag skämts otroligt mycket och skulle över min döda kropp flytta tillbaka. Men återigen...det visar ju bara moralnivån på tjejen.
Jag har ett annat tänk. Skulle aldrig göra så mot en annan familj som hon gjorde heller så för mig är det svårt att förstå hennes tankesätt. Hon är en egoist och såna kommer alltid ha svårt att behålla relationer och ha nån fast punkt. Jag känner inte henne men jag har träffat tillräckligt många olika människor i både mitt yrke och privatliv för att känna igen olika sorters människor.
Hon är en sån som tänker på sig själv i första hand. Har svårt att känna empati. Svårt att se konsekvenser av sitt handlande. Skyller ifrån sig på andra när relationer eller annat inte fungerar.
Hennes liv kommer alltid vara komplext och besvärligt. Hon kommer alltid sätta sig själv i situationer som hon själv till slut upplever jobbiga och gör henne ledsen och deppig.
Jag känner igen hennes typ...

Min man mår oxå dåligt över att hon är här igen.
Igår när vi var på väg hem från gymmet så säger han spontant "-jag fattar fan inte hur den människan är funtad. Hur fan tänker hon när hon flyttar hit. Dessutom har hon en röd saab igen. Är ju precis som om hon försöker återskapa sitt gamla liv. Vad fan är hon ute efter?! Att få oss att må dåligt eller?! Hon är fan helt dum i huvudet!"
Så jag inser att detta inte bara är jobbigt för mig. Han blir påmind av sitt svek gentemot mig och han vill ju inget hellre än att glömma och gå vidare med mig. Han har gjort ett nytt barn med mig.
Han bedyrar hela tiden att han aldrig skulle göra mig illa igen.
Sen hon kom har han verkligen försökt visa hur mycket jag betyder så jag inte ska tvivla.
Men faktum kvarstår att pga att hon är här så river det upp mycket inom mig. Har ju haft svårt att lita på honom innan. Men han gör inget som skulle kunna få mig att tro att han ljuger för mig. Det är ju bara min ångest och självkänsla som förstör. Jag har bra självförtroende och har numer en jävla pondus när det gäller. Så självförtroende och självkänsla är två olika saker.

Hursomhelst så önskar jag hon kunde värdera om saker. Försvinna ur vårt liv totalt.
Hon verkar heller inte inse att alla i byn vet vad som hänt. Ryktet gick. Så hon är ju inte totalt populär här. Jag är uppvuxen här och alla känner mig. Är ju inte bara här i byn utan även i stan. Bodde ju där och jobbar där.
Så det kommer att förfölja henne.
Väljer hon att bo här i stan så hoppas jag innerligt att hon väljer att hålla sig undan och hitta nån trevlig kille att vara med och att jag och min man slipper ha nåt att göra med henne någonsin igen.

stor mage delux

Nu börjar magen bli riktigt stor. Nog för att de flesta tycker jag är ganska liten för att bara ha ett par månader kvar till bf så känner jag mig gigantisk.
Min självkänsla är inte direkt hög just nu heller. Många kvinnor tycker det är underbart att vara gravid...jag är inte en av dessa. Det är en transportsträcka. Vill bara att det ska vara över så jag får min bebis och får tillbaka min kropp.
Jag hatar rädslan över att bli sårad igen oxå. Vaaaarje dag kommer nån tanke om det och jag hatar det. Vill bara kunna släppa det. Men när självkänslan är i botten så är det lätt att tro att han kommer bedra mig. Sen känner jag på mig att han håller på med nåt i telefonen igen. Som igår efter jag hämtat pappa. Telefonen ligger på bordet och han står och har precis börjat med disken men kommenterar hur bra jag körde in på gården. Vi har inga fönster så han kunde se det från diskbänken. Känns som han suttit med luren och paniksläppt och börjat diska när han såg mig. Ja de är sjukt att jag tänker så men det har hänt förut. Under tiden de hade kontakt. När jag var ute och sprang och kom hem tidigare än han trodde stod han i köket och hade börjat grejat med maten och ser allmänt skyldig ut. Då får han ett sms. Av henne. Som han hastigt försöker dölja för mig och ljuger om.
Så gamla erfarenheter  ligger till grund för alla misstankar som kommer upp nu...är förmodligen min dåliga självkänsla men är rädd att det inte är det.
vet ju vad som hände min svägerska när hon var gravid. Hon blev ju bedragen hela graviditeten och det kom ju fram 6 dagar efter hon fött...så jag är konstant livrädd.