magsjuka delux

Ja sådärja då har man snart avverkat årets vinterkräksjuka.
Snacka om att det suger musten ur en. Har en massa ångest över att inte kunna träna.
Träna har alltid varit nåt jag älskat att göra och det är alltid jobbigt att inte kunna göra det.

Nu är det föresten bara 2 månader kvar tills jag ska gå på graviditetspenningen. Ska bli skönt att slippa jobba för det börjar kännas i kroppen med alla lyft. Sen är det alltid mycket att förbereda de 2 sista månaderna innan bebisen kommer.

Jag längtar tills bebisen är här. Fast jag är rädd att jag ska bli ensam med allt ansvar igen. Sist var det bara jag som tog hand om barn och hem. Jag hade aldrig tid att göra något med vänner. När jag väl blev så less på allt och började dra iväg med vänner så fick han panik och startade då sin otrohetsaffär. Jag orkade inte prata med honom längre och drog mig undan från honom. Struntade i hans protester när jag skulle åka någonstans och bara åkte. Allt detta gjorde att vi gled isär ännu mer. Men det började egentligen efter vi fått barn.
Men det ursäktar ändå inte hans val att göra det han gjorde...

Ja jag ältar...!!
Men den som varit i samma sits vet hur det är.
Man tänker och oroar sig.

Jag ska försöka tvätta en drös med kläder idag. Bara det är en bedrift med magsjuka...

vår bebis

tjockis

Just nu är jag väldigt glad. Men trött och börjar bli riktigt stor om magen. Bebisen sparkar hela tiden och jag längtar efter att få träffa underverket.
Jag känner mig fortfarande fet och hemsk men lugnare i själen. Den här graviditeten skiljer sig på alla fronter gentemot när jag väntade Jolie.

Igår var jag hela dan hos min svägerska. Vi pratade och fikade. Hon berättade att hennes ex börjat ha förhållande med tjejen han bedrog henne med igen. Trots att hon är gift och har tre barn fortsätter de ses. Vad har han som singel för självrespekt egentligen som fortsätter träffa henne som helt klart aldrig kommer vilja lämna sin man?? Jag blir så arg på såna människor. Fel att bara hitta nån de verkligen kan bli lycklig med på riktigt och kan skaffa ett liv med istället för att smussla och hålla på nån som är gift och utnyttjar dem. Wtf liksom vad är felet?!
Hon kanske är fin och så men krasst sett så hur fin människa är man om man bedrar nån som älskar en och dessutom utnyttjar nån annan?

Men karma is a bitch. Förr eller senare slår lidandet man orsakar för andra tillbaka på en själv trefaldigt.

När jag pratar med min svägerska väcks alla jobbiga minnen till liv. Jag är konstant livrädd att bli bedragen eller ljugen för medan jag är i den här sårbara situationen.
Men jag älskar honom och han älskar mig. Det säger han nästan varje dag. Och att han tycker jag är vacker. Men...rädslan försvinner nog aldrig.

snurrig...

Jag blir så trött. Ena sekunden är jag sprudlande lycklig och andra är jag rädd och olycklig.
idag har jag mått skit. Jag hatar min kropp och känner mig fet och äcklig. Såna känslor är ju dessutom tabu att prata om när man är gravid för då ska man ju bara vara lycklig över barnet, men faktum är att många känner sig oerhört obekväm i sin nya kropp. Jag känner mig vidrig och kan dessutom inte träna eller dieta bort det heller just nu. Bara att sitta och gilla läget. Blir dessutom ännu värre när Jens kan fortsätta träna och har nu börjat dieta. Det får mig att känna mig ännu fetare och äckligare. Han kommer inte vilja ha mig alls längre. Jag är en äcklig ko...
Inser att jag mår såhär just bara för att jag inte litar på den jag lever med. Att jag känner mig otillräcklig. Och att jag dessutom inte kan hålla mig attraktiv längre.
Ja jag väntar hans barn, men det är inget som gör att han skulle vara trogen...
Idag kunde jag inte ens äta middag. Satt bara och stirrade på tallriken och la aldrig upp nån mat. Sa att jag hade ont i magen fast jag egentligen bara hade ångest och kände mig fet.

Jag är som sagt oxå lycklig för det mesta. Blir glad över de små sparkarna och när vi myser tillsammans.
Han säger att jag är vacker ibland men jag känner mig inte så.